Idag slutade jag tre och det innebär att jag hämtar Kerstin på dagis. Att hämta är ju helt klart mycket roligare än att lämna <3 Hon blev jätteglad! Idag hade hon varit på Junibacken, den andra småbarnsavdelningen, där hennes kompis Calle åxå går. En i personalen på K's avdelning var nämligen sjuk så så fick väl nån eller några vara på andra avdelningen idag. Det hade gått jättebra, och det är ju sådant samarbete mellan alla avdelningar på Kerstins dagis så alla barnen känner lixåm alla fröknar :)

 

Kerstins trotts gentemot Markus fortsätter. Vi bara försöker rida ut stormen för man kan knappast tala henne till rätta. Hon har bestämt sej helt enkelt. Här hemma försöker vi göra så att allt positivt gör hon med Markus tex om hon vill ha dricka eller smörgås, melon eller vadsom då får hon be pappa för att få det. På dagis vägrar hon gå hem med Markus men där är han mer bestämd och bara tar med henne hem utan att lirka. Jäkla unge asså! Hur länge ska detta hålla på lixåm? Det är såååå tråkigt verkligen. Mej är hon tvärtimot suuupergo med! Kramas och pussas och utbrister ständiga "åh min mamma" med kärleksfull röst. Men men, det går säkert plötsligt över, precis som att det plötsligt bara kom.

 

Annars går allt bra med Kerstin. Hon är helt torr nu och är jätteduktig att säga till att hon behöver kissa, och för det mesta går hon helt själv på toan. På nätterna kissar hon inte heller längre, hon har vaknat nån natt och velat gå på toa och kissa, men de flesta nätter sover hon 12 timmar och vaknar torr i blöjjan. Min stora tjejj <3