Big Brother är såhär långt en stor besvikelse. Jag har gett det en ärlig chans, kollat liven och engagerat mej men jag blir inte hooked, sådär härligt BB-fängslad i 106 dagar som förra året. Anledningen är enkel. Deltagarna är totalt ointressanta. Förra året hade jag en kvartett som jag fastnade för väldigt tidigt. I år har jag några jag verkligen inte gillar men resten är som en grå massa som inte rör mej i ryggen över huvud taget. Tyvärr! Jag har inte ens orkat vara uppe tills kvällsavsnittet börjat varje kväll. I veckan som gick så kollade jag inte liven en enda gång och saknade det inte ett smack. Hade det varit förra året hade jag fått allvarliga abstinensbesvär.

MEN så kom gårdagen. Den där satans pladderkärringen Jessika åkte ut. Jag ger nu årets BB en ny chans. Det känns som att dom två första veckorna endast bestått av tjaffs, bråk och dålig stämning. Alla har suttit i olika grupperingar och varit sura och irriterade. Det stora irritationsobjektet var Jessika, vilket skapade osämja på flera håll. Men nu åkte hon ut.

Idag har jag kollat liven en hel del på eftermiddagen och stämningen är påtagligt bättre! Trevligare och en mer lättsam stämning. Dom hade ett uppdrag där dom i lag skulle äta 7 "kulinariska små rätter" och sådant roar alltid mej haha. Ni vet när folk kväljer sej och äcklas, skrattar och lider i en enda röra över maggots, surtrömming och gräshoppor. Nu ska jag ge det några veckor till, för fortsätter det åt detta hållet kanske man med tiden tillochmed får sej en favorit i huset?