Jag vet inte vad Polly håller på med asså. Hon Söker upp Kerstin och låter sej kramas, få en sladd runt sej, klappas, byggas in i kojja... Samtidigt som hon morrar å morrar men inte går därifrån. När Kerstin lämnar henne, kommer hon efter med glad blick "va? gick du, vi som hade så kul" åså såfort Kerstin tar kontakt igen, så börjar morrandet. Men hon gör ingenting mer än så. Hennes kroppsspråk är alltid vänligt, lågt huvud, öronen lite bak, och svansen ner, ingen aggression eller dominans alls. Helknasigt. Tror bara Polly själv vet, om ens det :P

Kerstin ställer sej åxå framför Polly och pratar som bebisarna i Comhem-reklamen. Haha, och vifftar likadant med armarna. :D

kanske bara nåt påfund? min lilla fluffboll använder morrande till att uttrycka många olika saker, det enda som varierar är tonen och kroppsspråket. Hon är långt ifrån alltid irriterad eller taggad när hon morrar. Vanligaste varianten av morrande för henne är när hon är kelsjuk samtidigt som hon är sprallig och vill leka, det blir lite kortslutning där när hon inte vet vad hon helst vill så då har hon ett speciellt morrliknande ljud för sig <3

Kan det inte vara så att hon bara prat-morrar då?