Idag hade jag siktet istället på psykologbesök klockan 13, men hon ringde och ställde in. Inte mej emot, jag såg inte fram emot det, gillade henne inte alls. Hon frågade lite hur det gått med medicinen men jag känner att jag kan inte utvärdera det riktigt ännu då jag bara ätit ett par veckor, tanken var ju att jag skulle ha ätit i 6 veckor nu, men jag sa inget om det. Jag skulle bli kallad till kuratorn istället, och hellre det, henne gillade jag iaf. Denna psykologen känner jag inte att jag kan prata med alls! När jag är hos kuratorn kan jag ju ta upp det, så jag kanske kan få gå till en annan psykolog, för jag ska tillbaka till psykologen på utvärderingsamtal eller va hon kallade det.

I efetrmiddag var det tänkt att jag skulle åka ut till jobbet för å fika då det är sista dagen för vår ena veterinär, men känner att jag vill prioritera Kerstins sömn idag, blir lite hattigt när vi är ute å åker och dessutom är jag så fruktansvärt trött (sömnbrist + medicinen tror jag) så jag behöver nästan lägga mej en stund på em ihop med Kerstin...