ush... på dagens promenad råkade jag trampa på en såndär vinbärssnigel (eller vad det heter.) en sån stor ni vet. fy fasen. KRAS hörde jag bara och jag insåg vad som hade hänt. tittade ner på marken och där låg den stackaren och vred sej med ett hus som gått i tusen bitar! vad händer med en hemlös snigel? lixåm skalet växer väl inte ut igen? jag kände att det enda jag kunda göra var att släcka det lilla snigellivet för gott så jag trampade ihjäl den :'( vad ska man göra lixåm? sorgligt var det. våndades något fruktansvärt där jag stod med en mosad snigel framför mej. ush klump i halsen de luxe. när jag tittade upp och skulle gå vidare ser jag att ett gäng gatusopare hela tiden stått och betraktat mej där jag stått å pratat för mej själv och nästan grinat över sniglen. dom småskrattade åt mej. hmms.

väl hemma fick jag åxå lov att slå ihjäl en geting. var rädd att den kanske skulle ge sej på kerstin och hade inte tid att fånga den och släppa ut den då kerstin just hade vaknat och behövdes tas upp ur vagnen...

så idag har jag två liv på mitt samvete. en snigel, och en geting.
may they rest in peace.