när jag var bebis var det mat var 4:e timme som gällde. mamma ammade alltså mej var fjärde timme, och var man som bebis hungrig sista timmen så fick man skrika. det var lite mer gestapo-style då. därimot åt jag som en häst när maten serverades och sedan sov jag gott och länge. så gjorde kerstin fram tills i helgen åxå. åt gooott sov länge och gott. men nu, nu sover hon 15 min skriker, äter lite somnar skriker äter lite osv. det går inte att få henne att komma till riktig ro så att hon sovet gott! det är väl inte meningen att man ska amma hela jävla tiden? markus har tagit henne ut på en vagnpromenad nu så hon får sova och jag får sova. saknar den lilla skruttungen såfort hon gått utanför dörrn, men jag måste få koppla av lite. gosa med vovvarna och ta en tupplur.

på torsdag har vi tid på amningscentrum på SÖS, ska se om dom kan se vad som strular på högertutt-sidan. nu ska jag sova lite. ingen bra dag idag känner mej sämst i världen, ledsen, uppgiven och bara helt jävla värdelös som mamma...