jag har alltid levt i illusionen om att barnmorskor är ett släkte som består av endast underbara människor, som att alla barnmorskor är otroligt bra människor, som att det är en vis typ av människa som blir barnmorskor. men ju mer jag läser om hemska bemötanden på förlossningar på minbebis så börjar min uppbygda bild falla samman.

hade jag tur som träffade sådan underbar personal? eller är det även upplevelsen av själva förlossningen som åxå spelar in i hur man uppfattar personalen? min förlossning var busenkel, och i den situationen uppfattar man kanske inte kommentarer osv på samma sätt som om man är mitt i ett helvete? nu var ju min bm fantastisk, men om jag hade fått en surkärring kanske jag ändå inte hade uppfattat henne på samma sätt som om man hade haft en hemsk och jobbig fl? spelar situationen in i hur man uppfattar saker som sägs och sker runt en?

min barnmorska var perfekt. hon var lugn, trygg, erfaren, och vägledde mej genom hela fl utan att för den skull vara sådär övergullig och ömkande, för det hade jag inte uppskattat. jag blir varm i hela kroppen bara jag tänker på henne och hoppas hon vet vilken fantastisk människa hon är.

jag önskar att ALLA fick uppleva sin förlossning så som jag gjorde, med trygg personal runt sej, där inga misstag begås av tidsbrist eller slarv. där man får känna sej som en superkvinna man är när man föder barn och inte bli nertryckt av spydiga kommenatrer och där man inte känner sej bortglömd.

om ni inte trivs med er barnmorska, kom ihåg att man FÅR byta, och man SKA byta! eran förlossning kan bli en fantastisk upplevelse med rätt personer runt dej, och en mardröm med fel personer... så våga säga ifrån och byt, gör det för din egen skull. för dina minnens skull och självförtroendes skull.

till er som har förlossningen i antågande, lyckost er, ni har en skithäftig grejj framför er! lycka till :)