Kerstin småpratar lite i babysittern :)

det är otroligt hur utvecklingen går frammåt. på bara 1,5 vecka har det hänt jättemycket med kerstin. hon är såklart mer och mer "med" hela tiden, hon ler när hon ser en, och följer en med blicken och vänder huvudet mot ljudet när hon hör min röst. hon känner klart igen både sin mormor och morfar nu.

men framförallt är hon så mycket lättare att förstå sej på! och jag tror det beror på dels, att man själv såklart lärt känna henne mer, men att även hon själv numer vet lite mer vad det är hon vill. hon äter ju jättebra nu var tredje/fjärde timme och är nöjd och glad större delen av dagen. de gånger hon blir lite gnällig är hon trött. det har både jag och kerstin lärt oss nu. så gnäller hon lägger jag henne i vagnen och hon somnar på en sekund. och sover mellan 30 min och 1,5 timme. på förmiddagen sover hon ett pass på ca 2 timmar. men senare på dagen och kvällen väcker jag henne om hon sover "för länge", fast hon brukar inte sova mer än en timme. man märker åxå tydligt att 1,5-2 timmar är vad hon klarar att vara vaken och sedan är det dax för en liten tupplur. förut kunde hon vara vaken en hel dag och istället bli övertrött. så... allt är helt klart lättare nu.

anledningen till att jag väcker henne om hon sover länge på eftermiddagen/kvällen är för att jag tycker det verkar som hon får bättre nattsömn om jag gör det. hon är alltid glad efter jag väckt henne så det verkar fungera bra. och hon sover ju som en prinsessa på nätterna och har gjort sedan hon föddes. tror minsta antalet timmar jag sovit en natt (sammanlagt då) är 6 timmar. det brukar bli iallafall 8-10 timmars sömn per natt, med ett break för lite mat på sen-natten/tidig morgon. (när hon var mindre var det ofta 2 mat-break).

hon somnar snabbt på kvällen nu åxå, tror att hon lärt sej att det betyder natten när hon läggs i sin lilla säng. det tar bara några minuter innan hon brjar klippa med ögonen och strax därefter sover hon gott, iaf inom 20-30 minuter. förut kunde det ta uppemot 2 timmar innan hon somnade (då låg hon dock nöjd och tyst och vevade lite med armarna och snackade för sej själv). nu somnar hon gott oavsett status när hon lägger sej, pigg, glad, ledsen, trött osv, hon somnar oavsett. förmodligen blir hon nu mer och mer medveten om dag och natt. dom säger ju att man från 6 veckors ålder kan börja introducera rutiner kring dag och natt, att det är då dom kan börja förstå lite granna av det.

jag har kört på rutiner sedan hon var 3 veckor gammal, med läggdax samma tid på kvällen åså. DÅ visste hon inte vad som skedde, men jag tror ändå detta bäddat för en bra kvällsrutin nu när hon börjar bli mer och mer medveten. hon har åxå från dag ett sovit i sin egna säng vilket gör att det är naturligt för henne, hon har aldrig vant sej vid att sova hos mej eller så. jag hoppas att jag bäddat för en bra tid framöver nu när hon förstår vad som sker runt henne mer och mer. jag vill att sängen ska vara en trygg plats, och hon har aldrig behövt ligga där och skrika utan sängen ska vara en lugn och mysig plats och det verkar hon ju tycka eftersom hon somnar så gott. hon ligger även bara i sängen på natten. så att den förknippas med nattsömn. på dagarna sover hon i sin vagn, både ute och inne.

ja det känns som man börjar få lite koll på vardagen, förstå varandra och skapa en bra rutin. det är jätteskönt. sedan vet man ju att såfort man tror att man fått in en rutin så ändas det, men jag tycker hela tiden det ändras till det bättre. och det har sett ganska likt ut från första början faktiskt. men man får ta dag för dag helt enkelt =)

det är en spännande resa detta!

världen är stor men själv är jag så liten

det är babysittern som gäller här. och vagnen, liggandes i fåskinnsåkpåsen. för sej själv. det verkar som kerstin är en tvärt-om-bebis. i utvecklingsfaser brukar dom väl vilja vara nära mamma, klängiga och så, hon är tvärtom. vill inte vara i famnen, men blir nöjd och glad om hon får sitta eller ligga för sej själv och filosofera. jaja, jag är inte den som är den, är det vad hon vill så... frukosten och lunchen vägrade hon äta hos mej, men sittandes i babysittern gick det bra. då satt hon och skrattade och log så mycket att hon knappt fick ätit av den anledningen. jag undrar verkligen vad som rör sej i den lilla skallen...

nu har jag och kerstin varit på barn och ungdomsmottagningen på borås lasarett. träffade en jättegullig sköterska och läkare. till att börja med, dom hittade inget fel på kerstin. det trodde jag ju inte heller. hon ser frisk ut och verkar frisk, men det känns ju skönt att få detta konstaterat av en läkare istället för att sitta hemma och anta att det är så.

först vägde vi henne och hon hade gått upp 150g sedan i måndags, och har nu spräckt 5kg's gränsen tjoho, vägde nu 5035g :) sedan lyssnade hon på hjärtat, klämmde och kände, tittade i halsen och i öronen, och allt såg fint ut..

så.. bara kerstin vet varför hon vägrar äta... suck.. men hon går upp i vikt, kissar, bajsar och är en glad och pigg bebis så det är ju bra. hon får väl helt enkelt bestämma själv. ska försöka dra ut på måltiderna lite och ge lite mer istället per gång... men vi får göra som vi gör. vill hon inte ha så nänä, då får vi prova senare. man blir ju så inställd på att hon ska äta si och så mycket med si och så många timmars mellanrum och blir det inte så så blir man frustrerad. får försöka att inte bekymmra mej så mycket... så får jag ju höra av mej igen till läkaren om det skulle bli sämre eller hon skulle verka sjuk såklart...

en liten uppdatering... innan hon somnade åt hon iallafall 80ml ersättning... det kändes skönt även om det var lite, då visste jag ju då att hon inte somnade på tom mage. jag är så rädd för att hon ska få lågt blodsocker och bli slö och sova av den anledningen? det hände ju på bb... då fick hon rätt lågt socker för att hon åt dåligt åså sov hon hela tiden. iallafall... sedan vaknade hon vid 3.30 igen, klart hon stod sej ju inte så länge på den fjuttiga maten, då åt hon gott 110ml, och vaknade efter 3 timmar igen och åt 95. nu på förmiddagen har hon ätit 100.. så nu äter hon iallafall (om än inga jättemängder). ingen aning vad som var fel igår... hon började gallskrika bara jag satte henne i "matposition" lixåm! och försökte ens inte äta. idag ska jag iaf köpa en ny dinapp, nummer två. för ibland upplever jag att hon lessnar på å äta då det går rätt sakta. kanske vill hon ha lite lättare att suga? man kan ju iaf prova. nåja, nu känns det lite bättre, men blir det såhär igen kommer jag åka in med henne till läkaren, om inte annat få veta att inget är fel. och är något fel får man ju veta det då.

vad är fel? idag har kerstin matvägrat i stortsett hela dagen... hon åt vid halv sex i morses, sedan matvägrade hon på morgonen, men åt sedan lunch. på eftermiddagen vägrade hon igen, mellan tre och sex lyckades jag få i henne 110ml stötvis, varvat med gallskrik... så fort jag bara sätter henne i knät och hon ser flaskan gallskriker hon... lägger jag henne ifrån mej, så blir hon nöjd å lugn.... tänkte att nu i kväll lär hon vara hungrig men näpp, inte en droppe tar hon! jag har pratat med lasarettet, och har på deras inrådan hett henne en alvedon i rumpen... dels för att se om hon kanske bajsar, förstoppning kan visst ge matvägran, men åxå om hon skulle ha ont nånstans så hjälper ju det. eftersom hon kissat hela dagen så tyckte dom inte jag skulle oroa mej utan lägga henne nu å låta henne sova, men fortsätter det imorgon blir det sjukhuset för lilla kerstin.

åh älskade älskade barn.. om du ändå kunde berätta för mej vad som är fel?

har fått lite frågor om hur det kändes att vara ifrån kerstin såhär en hel dag för första gången. jag vet inte om det är nå fel på mej eller att jag inte är en så mammig mamma? men jag kände inget speciellt. klart man saknade henne lite, men jag tänkte inte så mycket på det. tyckte det var kul att markus hade henne på egen hand och tyckte mest det var lite spännande =) det är jätteviktigt för mej att markus får riktig egentid med kerstin och känner sej trygg i att ha henne själv och jag har inget emot att ha lite egen tid utan bebis heller =) men det var mysigt att komma hem och snusa på henne igen såklart <3

Jag tror inte jag skrivit om Kerstins namn här i bloggen och hur vi valt vad hon skulle heta? så det tänkte jag göra nu =)

vi hade sedan länge (långt innan jag blev gravid) bestämt att den dagen vi får barn skulle jag få bestämma namnet om det blev en tjejj och markus bestämma om det blev en kille, likaså skulle en tjejj få mitt efternamn och en kille markus efternamn. fifty-fifty och på såvis blev det slumpen som fick avgöra. nu blev det ju en tjejj...

det är roligt att följa utvecklingen som sker varje dag! idag försökte kerstin för första gången ta tag i sin lilla elefent-leksak. hon har ju länge följt med blicken åså, men idag försökte hon flera gånger ta tag i den, och fick även tag i den, och så skrattar hon samtidigt =) så himla gulligt! när jag sedan la den på hennes bröst så har hon grabbat tag i den med både ena och bägge händerna, men sedan vet hon inte riktigt vad hon ska göra när hon väl fått tag i den ;)

...jo, en sak duger just nu enligt kerstin. att ligga på skötbädden i badrummet. hon vill inte bli buren, inte ligga i soffan, inte hänga över axeln, inte sitta i babysittern, inte ha napp... och gu'nååde om jag försöker ge henne mat, det vill hon minst av allt, äta. nä, hon vill ligga i badrummet... på golvet... och veva med armarna och titta på pingu. där vill hon vara. så då får hon väl vara det.

markus har ju ett väldigt stort intresse för fotboll och då "hans" lag aston villa. (i det närmaste helt besatt om man frågar mej...) i kerstins garderob, finns det frtm en tröjja och ett par jeans som han köppt, även en liten aston villa body med tillhörande mössa. det var väldigt viktigt att hon ska ha detta. men dom är söta ihop i sina outfits iaf ;)

Just'ja! Kerstin var ju i Borås Tidning i söndags =)
(kommer ju från borås därav fick hon vara med där i)