nu är jag hemma efter en trevlig kväll på siggesta gård. vi har spelat minigolf på deras söta bana med miniatyrer av olika byggnader på värmdö, och sedan åt vi god mat, någon typ av grill-buffé.
minigolf är ju kul. iaf ganska. det är kul när det går bra och när det går dåligt har jag bara lust att svinga klubban rakt i byggnationerna. för mej vart det ungefär så att antingen blev det hole-in-one, eller två slag kanske, eller så gick det fan inte alls. dels för att jag ser ett nöje i att dänga till bollen så hårt jag kan. detta slutar antingen i fullträff, eller att bollen flyger ut ut banan och åt helvete.
maten var mycket god. hade en överfull grisg tallrik och blev proppmätt. tur det inte var efterrätt (konstigt dock, borde det ju vara!) för då hade jag nog inte mått nå vidare.
jag funderar dock över hur det kan vara att vara sällskap i samma matsal som ett gäng veterinärer och djursjukvårdare. samtalsämnen kan ju vara högst oangenäma för det ovana örat. för oss är det helt naturligt att höra om rektalisering och överkåta hundar ect ect, men möjligen uppfattas inte samtalen lika för folk runt om kring =D. nåja, det som inte dödar det härdar, förhoppningsvis har folk inte blivit spontant döva, utan kanske bara bjuds på lite motbjuande bilder i huvudet? eller så lyssnade dom itne alls ;)
här är lite bilder iaf: