...och hur går det då, undrar säkert några. Då kan jag svara att det går hur bra somhelst! Kväll två, när Markus la henne själv kom hon upp ett par ggr efter läggning, men hon sov efter 20 min trotts det. Alla andra kvällar har hon lagt sej, vi sagt god natt, och hon har somnat precis somvanligt. Natten till idag hade hon en lite orolig natt och vaknade och grät både vid 23 och 01 (tror jag det var). Men hon gick inte upp utan stannade i sin säng hela tiden. Jag satt hos henne en stund och hon blev ledsen när jag gick, men gick inte efter utan somnade strax därefter. Kerstin somnar nämligen inte av att jag är inne hos henne utan jag MÅSTE gå ut för att hon ska somna, men man vill ju ändå komma in och ge lite trygg energi när hon är ledsen.

 

Så, än sålänge går det hur bra somhelst! Jag är ändå beredd på bakslag, att hon ska börja springa upp och sådant, men samtidigt känns det inte som att det kommer bli så. Kerstin tycker om att gå och lägga sej, och har alltid gjort, så jag tror det kommer fortsätta gå bra. Men, vem vet :)