Så sa min pappas mor till honom när han var liten, och det ligger något i det. Fick erfara det nu när jag själv hamnade där. Det var ingen fräsch Sofia som anlände till Akuten på lördagen. Efter att ha legat och svettats i 5 dygn och verkligen inte orkat göra någon fräschör åt saken såg jag väl ganska... risig... ut i håret och resterande delar av kroppen var väl heller inte sådär jätte fräscha heller. Men rena trosor hade jag, och strumpor - check.

Men sedan kom ju förödmjukelserna på rad... Hade min lilla mössa på huvudet sålänge det gick, tills sköterskan sa åt mej där jag stod i linne med sjukhusskjortan på "du kan ta av den mössan nu" mmm sa jag, men jag är väldigt smuttsig i håret... "sånt tar vi inget extra för" sa hon hehe... Så mössan åkte av...

Efter ett par timmar på akuten kom läkaren och skulle ju känna och klämma. Hon drar upp mina byxor och mina lurvben tittar ut. Nu är jag inte av åsikten att kvinnor måste raka sina ben för det är upp till var och en, och jag själv orkar inte med sån skit ffa inte under de delar av året jag ändå inte har kortbyxor, för på sommaren tycker jag det ser trevligare ut med rakade ben. Men kände ändå där jag låg och den fräscha doktorns händer klämde på mina lurviga bleka ben att fasen, man kanske skulle hålla efter med lite jämnare mellanrum...

Nere på rtg kom det igen... "Sträck upp armarna" .. Jag har samma åsikter kring att raka under armarna, man gör som man vill. Jag gör det eftersom jag tycker att jag känner mej fräschare än om håret växt ut, med svett åså. Just nu var det inte direkt häromdagen jag rakade mej där så där stod jag med mitt skitiga hår på ända, armarna i luften och håret tittandes ut från armhålorna.

Jag tror inte någon på sjukhuset bryr sej, men själv kände jag mej inte helt bekväm med det hela. Eller egentligen kändes det mest "typiskt mej" haha...

Men den där meningen ekade i mitt huvud hela dagen om än i en annan forn "var alltid hel och ren för du vet aldrig när du hamnar på sjukhus" och det ligger något i det :)